Polarisering har blivit ett allt vanligare ord i den svenska politiska debatten. Men vad innebär det egentligen, och hur påverkar det vårt samhälle och vår demokrati? Jag granskar här de bakomliggande orsakerna, konsekvenserna och möjliga vägar framåt, med stöd i aktuell forskning och samhällsdebatt.
Polariseringens komplexitet i svensk politik
Olika former av polarisering
Polarisering är inte ett entydigt begrepp. Det kan handla om ökade skillnader i åsikter om specifika politiska frågor, så kallad ideologisk polarisering. Men det kan också röra sig om en växande känslomässig klyfta mellan grupper, affektiv polarisering. Här handlar det inte bara om att ogilla motståndarens åsikter, utan också om att tillskriva dem negativa personliga egenskaper. I Sverige ser vi tecken på båda dessa tendenser, och de påverkar varandra.
Ökade åsiktsskillnader
Som framgår av Riksdagens forskarhearing 2019 har åsiktspolariseringen ökat i frågor som rör migration, integration och ”svenska värden”. Samtidigt visar forskning att den affektiva polariseringen, där man har negativa känslor gentemot politiska motståndare, ökar. Det är dock viktigt att komma ihåg att åsiktsskillnader är en naturlig del av en demokrati.
Affektiv polarisering och misstro
Flera studier visar att politiker och väljare, särskilt de som sympatiserar med partier på ytterkanterna, tenderar att ha en negativ bild av sina politiska motståndare. Denna misstro kan försvåra politiska samtal och kompromisser. Ett tydligt exempel på detta var de utdragna regeringsförhandlingarna efter valet 2018, där bristen på tillit mellan partierna var ett stort hinder.
Rumslig polarisering
Polariseringen tar sig också uttryck i rumsliga skillnader. Forskning visar på en ökande segregation och framväxt av områden med koncentrerad fattigdom. Detta kan förstärka sociala och ekonomiska klyftor, vilket i sin tur riskerar att öka den politiska polariseringen ytterligare. Det skapar en känsla av ”vi och dom” som sträcker sig bortom det rent politiska.
Vad driver polariseringen?
Flera faktorer samverkar och bidrar till den polarisering vi ser i Sverige idag. En viktig aspekt är framväxten av en ny politisk dimension som fokuserar på kulturella värderingar, vid sidan av den traditionella vänster-höger-skalan.
Kulturella värderingar
Demokratirådets rapport 2021 visar att den kulturella värderingsdimensionen har blivit allt viktigare. Den handlar om synen på globalisering, mångfald och nationell identitet. Dessa frågor skapar nya skiljelinjer som inte alltid följer de traditionella blockgränserna, vilket gör det svårare att nå politiska överenskommelser.
Ojämlikhetens roll
Ökande ekonomisk ojämlikhet kan också spela en roll. Vissa, som Göran Greider i Dala-Demokraten, menar att en nyliberal politik och växande klyftor skapar missnöje och polarisering, vilket kan gynna populistiska strömningar. Samtidigt varnar Aftonbladets debattartikel om att viss politik oavsiktligt kan stärka vissa partier genom att öka ojämlikheten.
Sociala medier och filterbubblor
Sociala mediers roll diskuteras ofta. En vanlig uppfattning är att dessa plattformar bidrar till filterbubblor och ekokammare, där man bara möter åsikter som bekräftar de egna. Detta beskrivs ibland som ett ”totalt debattkrig”. Men forskningen är inte entydig. Vissa forskare, som Peter M. Dahlgren vid Göteborgs universitet, menar att oron för filterbubblor kan vara överdriven. Hans forskning visar inga tydliga tecken på att polariseringen ökar i Sverige på grund av det nya medielandskapet. Det är snarare så att de mest polariserade rösterna får oproportionerligt stort utrymme, vilket kan skapa en skev bild.
Identitetspolitik
En annan viktig faktor är att politik alltmer blivit en identitetsfråga. När politiska åsikter blir en del av vår självbild blir det svårare att kompromissa och mötas över åsiktsgränser.
Utbildningsnivåns betydelse
Utbildningsnivå har blivit en allt tydligare skiljelinje. Personer med högre utbildning tenderar att rösta på partier till vänster och ha en mer öppen syn på exempelvis migration, medan de med lägre utbildning oftare röstar på Sverigedemokraterna. Detta bidrar till affektiv polarisering, där utbildning blir en identitetsmarkör.
Polariseringens effekter
Polariseringen får flera konsekvenser för både samhället och demokratin. En uppenbar risk är att det politiska beslutsfattandet försvåras. När avstånden mellan partier och block ökar, blir det svårare att nå överenskommelser och genomföra reformer.
Försvårat beslutsfattande
Det finns en oro för att detta kan underminera tilltron till demokratin. Om medborgarna upplever att systemet inte kan hantera viktiga frågor, kan förtroendet minska. Detta kan leda till politiskt missnöje och en känsla av maktlöshet.
Hårdare debattklimat
Polariseringen bidrar till ett hårdare debattklimat. Fokus hamnar ofta på personangrepp och polariserande utspel, snarare än på saklig diskussion. Många efterfrågar en mer sansad och konstruktiv politisk debatt.
Extremism
I värsta fall kan ökad polarisering leda till ökad risk för politiskt våld och hot mot demokratin. Säkerhetspolisen har varnat för att ökad polarisering kan utgöra ett hot, inte minst genom att underblåsa våldsbejakande extremism.
Mediernas roll i polariseringen
Mediernas roll är komplex och omdiskuterad. Å ena sidan kan medier, genom att fokusera på konflikter och extrema ståndpunkter, förstärka en polariserad bild av samhället. Å andra sidan har medier en viktig roll i att granska makthavare och presentera olika perspektiv.
Ansvar och affärsmodeller
Mediernas roll har diskuterats flitigt. De har ett stort ansvar för att bidra till en saklig debatt. Samtidigt påverkas medielandskapet av kommersiella villkor, där klick och engagemang ofta premieras. Detta kan leda till en överdriven fokusering på konflikter.
Överdriven bild av polarisering?
Samtidigt menar viss forskning att oron för att medierna driver på polariseringen kan vara överdriven. Det kan vara så att de mest polariserade rösterna får oproportionerligt stort utrymme. En studie i Psykologtidningen visar också att bilden av det polariserade samhället kan vara överdriven.
Polarisering och populism
Forskning vid Stockholms universitet, inom projektet POL-AID, undersöker hur populism bidrar till polarisering genom att skapa motsättningar och utnyttja medielandskapet. Denna forskning belyser vikten av att förstå dessa mekanismer för att kunna motverka polariseringens negativa effekter.
Vägar framåt: Att minska polariseringen
Att motverka de negativa effekterna av polarisering är en utmaning, men det finns flera steg att ta. En central del handlar om att stärka den politiska dialogen och öka viljan till kompromisser.
Ansvarstagande ledarskap
Politiska partier och ledare har ett särskilt ansvar att undvika en konfrontativ retorik och istället fokusera på att hitta gemensamma lösningar. Detta är något som efterfrågas i debattartiklar och rapporter.
Inkluderande kultur
Det är också viktigt att verka för en mer inkluderande politisk kultur, där olika åsikter respekteras och där man aktivt söker efter samförstånd. Detta kräver öppenhet för dialog och en vilja att lyssna på och förstå motpartens argument.
Medborgarnas roll
Som enskilda medborgare kan vi bidra genom att vara medvetna om våra egna fördomar och söka information från olika källor. Att delta i konstruktiva samtal, även med meningsmotståndare, är viktigt. Att vara källkritisk och inte sprida desinformation är också avgörande.
Journalistikens roll
Det pågår forskning om hur polarisering kan motverkas, bland annat genom att utbilda journalister i att hantera populistisk politik och bidra till en mer faktabaserad debatt. Detta är en viktig del i att stärka samhällets motståndskraft mot polarisering.
Sammanfattning
Polariseringen i Sverige är en komplex fråga med rötter i politiska, ekonomiska och sociala faktorer. Det är en utveckling som påverkar både samhällsklimatet och demokratins funktionssätt. Även om det inte finns någon enkel lösning, är det avgörande att politiker, medier, organisationer och enskilda medborgare gemensamt arbetar för att minska de negativa konsekvenserna. Genom att främja dialog, respekt för oliktänkande och en mer faktabaserad samhällsdebatt kan vi stärka den svenska demokratin och skapa ett mer sammanhållet samhälle. Det handlar om att värna det öppna och toleranta samhälle som vi vill ha.